Kaffe med sump, historia i närtid & träning när du har semester.
Första frukosten på Villa Avantagarde sen 2013 och ja, det är samma "kogekaffe" med hur mycket sump som helst i botten, precis som förr. Skönt att något är sig likt i alla fall ;-)
Jag gillar att ta seden dit jag kommer och jag uppskattar även det som inte är som hemma och som är ett "kärt" minne från förr ÄVEN om jag gärna hade druckit en god cappucino eller latte.
Innan frukost gav vi oss iväg på en morgonpromenad mot Kupari stranden och den info vi fått om att de förfallna hotellen längs stranden som blev så svårt skadade i kriget skulle vara återupbyggda visade sig vara fel. Allt stod lika tragiskt förfallet som det gjorde sist vi var här. Dessa byggnader tillörde den Jugoslaviska armén och hit skickade de sina soldater med familjer på semester. Den ena byggnaden, Grand Hotell var uppförd i kolonial stil enligt någon föregångare och om vi har rätt info byggdes det 1919 men jag är inte helt säker på att dessa uppgifter är helt enligt sanning och jag har inte haft möjlighet att söka källan ännu.
Precis som sist så var vi inne i rasmassorna och kikade och man kan både se och känna hur vackert och pampigt detta var en gång i tiden. Senare i veckan ska jag ta med mig min riktiga kamera för att kunna få ännu bättre bilder som jag kan fixa med när jag kommer hem, tills dess får ni hålla til godo med mobiluppladdningar.
På sina ställen ligger armaturer och annat kvar som skvallrar om design och storslagenhet. Trappor, räcken, stuckaturer och annat är otroligt arbetat och vackert, det här var inte vilket hotell som helst.
Stora breda alleér med palmer leder ner mot byggnaderna och stranden. Uppe i början på gatan finns en (även den helt sönderskjuten) vaktkur med bom och passage som du skulle anmäla dig innan du fick komma in på området. Undrar om någon kommer att investera och restaurera här framöver, det hoppas jag för här fins alla möjligheter att göra ngt bra.
Efter PW och frukost blev det ett pass med mitt gummiband på vår terrass. Solen höll sig undan på förmiddagen efter nattens åskoväder och gjorde att jag kunde träna i en behaglig temperatur. Ett par blixtar väckte mig under natten då de lös upp hela rummet.
Ett par sett för magen och ett par för armarna idag och imorgon blir det säkert ngt annat. Igår gick vi 12 000 steg trots att vi satt på ett flyg och var på resande fot större delan utav dagen,vad det landar på idag vet jag först imorgon men det är lätt att röra på sig här och det är skönt att kunna, inga tider att passa gör det väldigt enkelt.
På eftermiddagen kom solen och jisses vilken skillnad det blev på värmen. Innan solen gick igenom hann vi med en tur bort till Mlini City där det utlovades strandens bästa Mojito på ett hak som verkligen såg mysigt ut och som vi såklart tänker testa imorgon.
Lunch intogs på en tidigare erfarenhet och den var typisk kroatisk och ölen var kall. Bord är bokat ikväll på en favorit från förr oxå hoppas vi att den är lika bra som då men klart är i alla fall att utsikten därifrån är fantastisk.
Vi hörs snart igen. Njut varje minut.