Zushi, krossat glas & bästa Västkusten.
Söndagkväll och äntligen har jag tid att skriva här, eller egentlign har jag haft tid hela helgen men jag hade inte tillgång till någon dator då den blev kvar hemma i Skåne. Det har varit en intensiv vecka med mycket aktiviteter, häng med....
Jag hade rätt tidigt bestämt mig för att ta en träningspaus den gågna veckan för att en gång för alla försöka bli av med min förkylning som jag dragits med i mer eller mindre i ca tio veckor. Det vill liksom inte riktig ge med sig eller bryta ut sådär på riktigt. Hursomhelst, med en fullbokad vecka kändes det som en bra kombination då det ändå skulle bli svårt att få in de pass jag ville. Självklart kan jag inte vara helt utan träning då jag mår bäst av att få röra på mig. Jag tog bort styrkan och ägnade mig enbart åt promenader. Klockan har ringt 05:15 hela veckan och jag har varit ute en dryg halvtimme innan jobbet....
I måndagskväll var jag på en viktig föreläsning om Nätbrott, en våldtäkt på nätet där en svensk åklagare har fått den första fällande domen där en våldtäkt ägt rum utan att offret och gärningssmannen varit i samma rum. Annika Wennerström som höll i den via Rotary var en i mitt tycke duktig och lyhörd föreläsare.
Tisdagen fortsatte med tjejkväll på ett nytt sushiställe på Karlsgatan som heter Zushi, Bra mat men rätt trist lokal. Jag kommer att hämta härifrån framöver för jag tycker att miljön hemma är trevligre MEN vi (jag, Annika & Heléna) hade en rolig kväll med många goa skratt.
Natten mot onsdag vaknade jag av en jädrans smäll och när jag smög upp för att titta efter vad det var såg vårt fönster mot innergården ut så här. Mitt i natten och yrvaken som man är så trodde jag först där i mörkret att det var regn och förstod inte vart smällen kommit ifrån TILLS JAG INSÅG att hela rutan spruckit och höll på at granulera. Jisses! det blev till att ringa glasjour och fixa med det. Effektivt, för bara en kvart senare var Bevakningsgruppen som kör för Ryds glas på nätterna på plats och säkrade rutan med plastfilm innan den hann att rasa ner.
Större delen utav ondagen gick åt till Fösäkringsbolag och annat. Just nu sitter rutan kvar i plastfilmen och vi väntar på nytt glas som kommer att ta cirka tre veckor. Rutan är 2 x 2,5 meter så det är ett specialhärdat glas med tanke på dess storlek. Ja, det är bara att vänta och jag gör det gärna för jag är bara så glad att allt inte rasade ihop för då hade vi fått massor utav jobb. Jag har sett duschväggar granulera och det blir mycket glas.
Min före detta kollega Tina har flyttat till Åstorp vilket är mina gamla hemtrakter så i torsdags var jag och Annelie där för att se hur hon hade det. Rörigt såklart då hon fått nycklarna på måndagen samma vecka men jag ville komma i flyttröran för annars hade det tagit alldeles för lång tid innan vi träffats. Alkoholfritt bubbel och pizza direkt ur kartongen på en filt mitt på golvet i vardagsrummet. Du vet, inflyttningsfest på riktigt ;-)
Det gick fort mot helg den gågna veckan och fredagen kom i raketfart. Helgen var planerad att tillbringas på Västkusten närmare bestämt ute på Stenugnsön. Jag, Ellen och hennes kompis Saga packade bilen så snart tjejerna slutat skolan och körde för att hämta upp Johan vid tåget från Lund för vidare färd uppåt. Det var utlovat storm så vi ville komma iväg så snabbt som möjligt då den skulle bli allra värst just på Västkusten. Ellen var tidigare i sommar lovad att få gå på Liseberg men vi lyckades inte att få ihop det förrän nu. Jag är inget fan av karuseller (längre) och fundrade på att stanna hemma men bestämde mig för att följa med och koppla av ute på ön med sovmorgar och promenader oxå kunde vi ju ha kvällarna tillsamans.
Stenugnsön och Villa Granebo är en av de vackraste platserna jag vet och dessutom en av de mest rofyllda. I vanliga fall bor Johans moster och hennes man här men just denna helgen var de i Stockholm och lånade generöst ut villan åt oss. Vi har varit här mycket förr men väldigt lite sen vi fick Bob. Tidigare firade vi jul, midsommar, valborg och påsk här uppe och jag insåg inte förrän jag kom upp i fredags hur mycket jag faktiskt saknat det stället. Resan gick över förväntan för att vara en fredag genom Göteborg och blåsten (Knud) kände vi av först när vi närmade oss Stenugnsund.
Det började att skymma när vi kom fram och vi såg snabbt att T stormsäkrat och bundit fast att alla lösa föremål innan de gav sig av. Vi packade in våra väskor och tjejerna valde rum medan Johan och jag åkte för att proviantera inför helgen och innan stormen. Huset ligger skyddat i skogen men när vi kom ner i Stenugnsund blåste det på rejält och det kom dessutom ett skyfall från sidan men som Helsingborgare är man ju van vid det.
Ljuvlig utsikt från husets baksida.
Lite gott innan middagen serverades och medan brasan tog fart. herregud vad mysigt det är med öppen spis, här är det verkligen just öppen spis och ingen kassett. Ljudet när virket knastrar och eldflugorna far ut i rummet, det är hög mysfaktor det. Vi kurade ihop oss framför spisen och väntade på Knud....
Efter middagen (ryggbiff, sötpotatis, kantareller och cognacssås) spelade de andra kort i rummet intill och jag intog ryggläge i soffan i mina snurresprätt byxor ihop med Se & Hör. Såååå skön fredag. Vi väntade dock fortfarande på Knud....
När jag vakande på morgonen (halv nio!!) insåg jag att Knud inte stört mig något nämnvärt och gick ner för att göra frukost OCH självklart tände vi en brasa oxå. Äggröra, havregrynsgröt, frukt, juice, mackor och en massa gott gav energi inför Lisberg och för min långpromenad runt ön och ner till Centrum.
Innan de övriga gav sig in till Göteborg gick vi en runda för att se vad stormen gjort under natten men allt såg lugnt ut. Båtarna låg kvar, träden stod upp och utemöblerna stod kvar de oxå. Härligt tänkte vi och skickade rapport upp till Stockholm.
Jag vinkade av de andra och gjorde mig redo för en promenad som innan den var slut blev två timmar lång. När jag gick över Stenugnsbron vid Yacht Klubben blåste det på rejält och när jag kom ner till Centrum låg parkeringar och annat under vatten och då insåg jag att Knud visst varit på besök under natten men att Villa Granebo legat i en för oss gynnsam riktning under dess framfart. När jag sen läste nyheterna fick jag det bekräftat även där och ja, just det, den lilla träbron jag brukar gå över på min promenad låg även den under vatten, den gick inte att se, så mycket hade vattnet stigit. Jisses, vad väder kan ställa till det och dessvärre tror jag bara att detta var en utav flera stormar, vi har säkerligen fler framför oss. Dessvärre.
Jag hittade ett litet shoppingcenter på min promenad och ett par saker att sätta upp på önskelistan, speciellt väskan i brun mocka från Morris, den vill jag väldigt gärna ha.
Väl hemma igen blev det rester från gårdagens middag till lunch. Jag fick ihop till en Bookmaker Toast och ett glas bubbel. Med fötterna på bordet iklädd träningskläder och en schysst utsikt blev det en skön stund innan jag somnade och sov middag på soffan. Skön eftermiddag, eller vad säger du?
Framåt kvällen var vi alla på plats igen för att äta middag och se på Klassfesten där Johan skulle medverka med sin klass från högstadiet. Egentligen är jag inte jätteförtjust i programmet men jag gillar René Nyberg och såklart var vi tvugna att se gårdagens avsnitt och ja, det blev ju ganska kul.
När det var dax att rulla ner för natten insåg jag att det var fullmåne och det var magiskt vackert när månljuset reflekterdes i vattnet. Jag borde klätt på mig och gett mig ut för att fotografera men jag orkade helt enkelt inte.
Lika mörkt och blåsigt som det var på lördagen, lika ljust och stilla var det på söndagen.
Vilken söndag det blev, ingen ville åka hem egentligen men det finns ju något som heter vardag, jobb och skola. Det fina är väl kontrasterna och att få längta lite. I alla fall så gick resan hem lika smidigt som resan upp och vardagens sysslor slog till direkt. Tvätt efter tre dagars lägerskola och tre dagars lättja på Västkusten samt veckoplanering för den kommande veckans mat och inköp till den.
Helgen har gett mig energi som jag hoppas och tror kommer att räcka hela nästa vecka. Något händer med knopp och kropp när alla måsten försvinner och man får vistas vid skog och hav.
Jag mår bra här. Så är det bara. Ja.
Precis innan vi skulle åka hem till Skåne igen var jag bara tvungen att sitta på farstukvisten och dricka en sista kopp kaffe och njuta, ta in, ladda & memorera. Spara i minnesbanken för mindre bra dagar och jag hoppas att jag snart har förmånen att få komma tillbaka.
Söndagkväll nu och jag har tränat, yes, jag kunde inte hålla mig,
Det blev ett egensnickrat cirkelfys, två varv med rejält flås och mycket styrka, Hoppas att det känns imorgon. Tänker mig att starta morgondagen med en PW och sen blir det roligheter på kvällen som jag återkommer med.
Njut kvällen vänner.