Gamla viner & bagarlunch i Slöinge.
Godmorgon, nu är slutspurten på det här året här och vi planerar avslutningen för fullt samtidigt som vi drar ner på tempot och hasar omkring i myskläder varvat med goda middagar & härliga tillställningar. Nu efter halva ledighetetn sover jag ÄNTLIGEN längre än till klockan sex. Jag vaknar fortfarande runt halv fem varje natt men imorse somnade jag om och vakande inte förrän Johan satte ner en kopp kaffe sidan om min säng vid niotiden. Då vet man att man är ledig och att tom kroppen har förstått det, underbart att det är en dryg vecka kvar att njuta utav.
I tisdags var vi ut till Ramlösa hos min morbror för en gemensam middag. Min kusin Klara som numera bor i Stockholm var hemma över julen så vi fick träffat henne oxå och höra om vad som hänt i hennes liv sedan vi sågs sist. Stockholm känns långt bort för mig så tyvärr ses vi inte så ofta, avståndert är allt som oftast för kort för en helg.
Efter en vecka i underställ och skidkläder kännns det fint att få klä upp sig lite, dock har den typen av klädsel gjort att jeans och byxor känns som ett fängelse så klänning med lite vidd i fick det bli. Det hela resulterade i någon slags "fyra nyanser av beige" känsla men kände mig ändå hyfsat fin.
Morbror Anders och kusin Klara är vana vid hund då det haft både boxer och rottweiler så här kändes det inte svårt att ha med Bob och han blir orimligt glad när han får åka bil och följa med. Såklart placerade han sig strategiskt mitt i köket direkt, han vet hur en slipsten ska dras den lille rackaren.
Vi startade kvällen med en GT och roligt är att morbror har en imponerade samlig och skulle nog ha kunnat startat upp en "hemmahosbar" om det varit tillåtet, Jag valde min favorit Sevilla och de övriga tog en lokal variant från Allerum eller som alternativ ett glas champagne om man föredrog det.
Förrätten bestod av Kalixlöjrom och Kalixlöjrom (amen, hur lyzzigt) kobebiff, smetana smaksatt med citrus och kalla bubblor. Ellen som är vegetarian drar sin gräns vid ägg och löjrom är ju just det, ägg, så hon fick sin beskärda del. Det här var mumma och lite till.
Vi drack lite gamla viner från 1990, inget märkvärdigt (ironi) helvete vad bra det var!!
Det är alltid lika roligt att vara här för man vet aldrig vilka pärlor som plockas upp från källaren och hamnar i glaset. Vårt fokus på de här middagarna brukar dock ligga på just år 1990.
Bilderna på varmrätten gör den ingen rättvisa för det var ljusår godare än vad det ser ut. Lammracks marinerade i en massa gott och som serverade med chimichurri, rattepotatis, en röra på fetaost och pistagenötter samt en magisk sås som Johan skapat. Såser är Johans grej men den här var bättre än bättre. Jag åt tom ett par extra potatisar bara för att kunna mosa dem i såsen och Klara var ute i köket och hällde ihop resterna för ett senare tillfälle.
Köttet var stekt till perfektion och ytterligare ett rött vin serverades, även det från -90
När vi kom till desserten som dessvärre inte fastnade på bild bestod den utav vaniljglass med olivolja smaksatt med citron, flingsalt och färska bär. Till detta trollade morbror fram ett Sauternes från 1986, Ni hör ju själv. Magi, magi, magi. Som en tidig nyårsafton. En härlig kväll alltigenom.
Dagen efter fortsatte det stora taberaset och vi satte kurs mot Slöinge och Solhaga Stenugnsbageri för Bgaralunch som jag hade bokat sedan länge. I somras tog vi en roadtrip och hittade denna lilla pärla strax norr om Halmstad. Igår var det alltså dax för lunch i deras salonger som tidigare varit deras bostad och som de nu bjuder in till. Håll koll på deras hemsida och IG och knip en plats så snart du hittar en för det är väl värt ett besök. Frukost, lunch eller kväll.
Jag tvingade i mig i ett par jeans....
Det lilla röda bageriet där du vill köpa ALLT och lite till, ett par bröd fick följa med hem och vi handlade efter att vi ätit och var mätta för annars hade säkert blivit ännu mer.
Miljön är bedårande rustik, varm och inbjudande. Personalen är tillmötesgånde, vänlig och hela tiden med ett leende på läpparna.
Bagarlunchen bestod utav tre rätter, färdigkomponerad och utan alternnativ. Perfekt. Den första rätten var en pumpasoppa med crunch och ringlat brynt smör på toppen. En brödkorg med magiskt goda små verk och vispat smör. Solhaga jobbar så lokalt och nära det bara går vad det gäller grönsaker, ingredienser och tex deras dryckesmeny som ofta består av lokala små producenter.
En crossiant med rödbetsmousse, grönkål från någon granne 🙃 chevrecreme, picklad rödbeta och en bärkompott med hetta. Allt i en väldigt väl sammansatt kombination med mycket samspelta smaker. Chevre kan ju tex med lätthet bli rätt vasst men här var den ljuvlig.
Kaffe från Slöinge Kafferosteri som ligger i det gula huset jämte ingick till desserten.
Och desserten var även den ett mästerverk i smaker. Precis lagom söt/sur lingonparfait ihop med en brownie och pistage nötter, pepparkaka och jag tror även lite brynt smör i botten. Som dottern säger, Allt blir godare med brynt smör.
Tack Solhaga, Vi kommer att återkomma.
När man kom härifrån kände man kanske inte att man ville äta mer den dagen men när kvällen kom blev det en pasta pomodoro, precis perfekt kokt linguine och en tomatsås där hettan kom lite sådär bakefter när du nästan gett upp;-)
Ett glas rött med grenachedruva och Petra som sällskap, En middag där man fick komma i myskläder om man ville och det ville man, Ellen åt middag i sin POP pyjamas och Petra och jag hade myskostym. Jullov, just sayin.